Knut Lundmark (1889-1958) från Krokträsk utanför Älvsbyn räknas med rätta som en pionjär inom astronomin. Han var en av de första som visade att det man då kallade spiralnebulosor i själva verket är galaxer, självständiga stjärnsystem som ligger långt utanför vår egen Vintergata. Trots forskning som i flera fall var världsledande och professorstiteln i Lund 1929 blev Knut Lundmark ändå ofta förbisedd och nedvärderad i sin samtid. Han var inte riktigt som en vetenskapsman skulle vara – bred och yvig i sina intressen, obehärskad och känslosam under den sträva ytan. Hans stora insatser för populärvetenskapen ansågs irrelevanta för den ”riktiga” forskningen och han valdes aldrig in i Vetenskapsakademien, något i det närmaste självskrivet i hans position. Men på senare år har Knut Lundmark fått upprättelse på flera plan, bland annat för de uträkningar som föregick Hubbles i beräkningen av universums expansion och upptäckten av så kallad mörk materia.

Knut Lundmark räknas som en pionjär även för populariseringen av vetenskapen – han var ”Fråga Lund” innan något sådant fanns. Genom otaliga böcker, artiklar, föreläsningsturnéer och inte minst radioinslag blev han professor Lundmark med hela svenska folket, och spred med oförtröttlig energi sitt evangelium: människorna ska inte leva i mörker.

Många äldre norrbottningar minns Knut Lundmark med stolthet, men bland de yngre är hans namn ganska okänt, trots en skola som bär hans namn i hemkommunen Älvsbyn. Det vill Norrbottens museum ändra på med att lyfta honom som en av våra utvalda pionjärer i denna utställning. Det förtjänar han – inte bara som vetenskapsman, utan också som den rastlöst vetgiriga, öppensinnade och på sitt sätt normbrytande människa han var.

Knut Lundmark var aldrig riktigt som han “skulle” vara – en fumlig drömmare bland barndomens råbarkade jordbrukare och järnvägsarbetare, en halsstarrig klassresenär från norr som aldrig riktigt var fin nog för Vetenskapsakademien. Han korsade gränser i en tid när tvärvetenskap knappast var på modet, öppnade nyfiket dörrar mot historia, religion, t o m parapsykologi i sitt sökande efter svaren på de stora frågorna. Knut Lundmark älskade litteraturen lika mycket som astronomin, liksom botaniken. Bland ofta elitistiska astronomer vurmade han för folkbildning och var faktiskt en pionjär för vad som i nutid kallas crowdsourcing. Redan under 1930-talet drev han en kampanj för att engagera vanligt folk i observationer av meteoriter.

Inte minst var Knut Lundmark en känslomänniska, långt ifrån den svalt behärskade vetenskapsmannen eller den hårdföre machomannen. Det fick han betala priset för i många sammanhang, men hittade sin stora kärlek i hustrun och livskamraten Birgit. På en nött liten lapp bland de många brev som finns i Norrbottens museums arkiv har han skrivit följande:

“En vän sade: I en stor mans lif är kärleken endast en episod.
Jag är glad öfver att jag ej är någon stor man.”

Därför är kärleken i berättelsen om Knut Lundmark inte heller endast en episod, utan löper genom hela hans vuxna liv, tillsammans med de vetenskapliga bedrifterna.

Den viktigaste källan och inspirationen till mina texter om Knut Lundmark kommer från Norrbottens museums arkiv, där en omfattande samling brev, fotografier och trycksaker från Knut och Birgitta Lundmark finns bevarade. Anita Sundmans fina porträtt av Knut Lundmark i boken Den befriade himlen har också varit en viktig del i arbetet, liksom minnesskriften Knut Lundmark och världsrymdens erövring, som  rymmer fina skildringar av barn- och ungdomsåren. I största möjliga mån har jag låtit Knut Lundmarks egna ord sätta ton på berättelsen, och många av de bilder som används kommer från hans personliga samling.

Jag vill rikta särskilt tack till Knut Lundmark-specialisterna Ulf R. Johansson och Johan Kärnfelt, som visat stort intresse och ställt sin expertis till förfogande. Sist men inte minst vill jag tacka Sune och Kerstin Nilsson från Älvsbyn, som packade bilen full med kartonger från Polarbröd och körde ända ner till Åbo i maj år 2000 för att rädda samlingen från att brännas upp. Utan er hade denna historia aldrig kunnat berättas.

Om Knut Lundmark på nätet:

Svenskt Biografiskt Lexikon: https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=9868

https://sv.wikipedia.org/wiki/Knut_Lundmark

http://www.knutlundmark.se/

http://www.popularastronomi.se/2015/06/darfor-glomde-alla-knut-lundmarks-stora-upptackt-den-morka-materian/

https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/lundaprofessorn-som-upptackte-den-morka-materian/

http://www.nature.com/articles/490176c?WT.ec_id=NATURE-20121011

http://www.popularastronomi.se/2008/12/bor-vi-egentligen-kalla-det-hubbles-konstant-eller-lund

http://www.popularastronomi.se/2016/03/svensk-galaxupptackt-wlm-sprakar-i-tjusig-ny-bild/marks-konstant/

https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/00033790.2013.827073 Knut Lundmark, Meteors and an Early Swedish Crowdsourcing Experiment, av Johan Kärnfelt, 2013.

Böcker om Knut Lundmark:

Knut Lundmark och världsrymdens erövring: en minneskrift, 1961

Den befriade himlen: ett porträtt av Knut Lundmark / Anita Sundman, 1988

Reaching for the Stars: Studies in the History of Swedish Stellar and Nebular Astronomy, 1860-1940, Gustav Holmberg, avhandling 1999. Häri diskuteras bl a Lundmarks pionjärinsats inom galaxastronomin.

Allt mellan himmel och jord: om Knut Lundmark, astronomin och den publika kunskapsbildningen / Johan Kärnfelt, 2009

Böcker av Knut Lundmark:

Den totala solförmörkelsen i Norrland 1914: [Några anteckningar], 1915.

The relations of the globular clusters and spiral nebulae to the stellar system: an attempt to estimate their parallaxes, 1920. Serie: Kungl. Svenska vetenskapsakademiens handlingar.

De närmaste stjärnorna, 1924.

Världsrymdens liv, 1926. Serie: Vad vi veta.

Från kaos till kosmos: några utdrag ur den astronomiska världsbildens utvecklingshistoria, 1934. Serie: Norstedts lilla bibliotek.

Livets välde: till frågan om världarnas beboelighet, 1935.

Det växande världsalltet, 1941. Serie: Natur och kultur.

Nya himlar: från stjärnkunskapens gryning till vintergatornas vintergata, 1943.

Solförmörkelser förr och nu, 1945.

Astronomiska upptäckter: några glimtar från en flertusenårig vetenskaplig utveckling, 1951.

Världar utan gräns, 1952.

Ut i världsrymden …, 1956.

Arkivmaterial:

Knut Lundmark bedrev hela livet igenom en ymnig brevväxling med omvärlden. Stora brevsamlingar finns i Lundmarkssamlingen på Lunds universitetsbiblioteks handskriftsavdelning och i Norrbottens museums arkiv. Museets Lundmarkssamling är skänkt av Älvsbys hembygdsförening. Samlingen kommer ursprungligen från Åbo universitet, gick vidare till Älvsbyns gymnasieskola, hembygdsföreningen och slutligen Norrbottens museum.

Den övervägande delen är vetenskaplig litteratur, både hans egna verk och andras; böcker, tidsskrifter, avhandlingar m m, ofta inbundet i fina skinnband, enkom för professor Lundmarks bibliotek. Dessutom finns ett trettiotal album med tidningsurklipp, som sträcker sig från 1907 fram till ca 1945, där Knut Lundmark själv klistrat in allehanda artiklar och notiser som fångat hans intresse (förstås mycket astronomi). Slutligen finns en ganska omfattande, mestadels privat korrespondens (hans egen och hustrun Birgittas), en del fotografier, fotoalbum och handlingar som rör släkt, gård o dyl.

Materialet är oförtecknat, men till viss del ordnat och sökbart för den intresserade besökaren. Totalt omfattar samlingen 30 hyllmeter i Norrbottens museums arkiv, samt en enstaka volym i Folkrörelsernas arkiv i Norrbotten, även den med privatkorrespondens och dylika handlingar.

En tredje mindre samling ingick i Martin Johnsons ägo, en samling som testamentariskt övergick i Ulf R Johanssons ägo hösten 2011. En handfull av rariteterna i denna tredje samling återges på Knut Lundmarks hemsida.