1. Norrbottens Museum
  2. Födelse
  3. Ruottin ensimäinen rakeetin ilmhaanammunta
Arcas merkkinen avaruusrakeetti, kansan nimeltä Plutnik, pakathaan ylös. Kuva: Rolf Ericson © Norrbottens museummi.

Ruottin ensimäinen rakeetin ilmhaanammunta

14 elokuuta 1961 Ruottin ensi avaruusrakeetti ammuthiin Naustasta, Jokkmokin etelänpuolelta. Rakeetti, kansan nimitykselä Plutnik, joka on 35 kiloa raskas ja 2 metriä pitkä. 8 pelikuorman korkeuvela se pittää mitata tuulitilantheita ja tutkia loistavia yöpilviä. Tulokset jäävät osittain, mutta ruottalainen avaruushistuuria on kirjotettu. Plutnik on starttiammunta sille tutkimuksele joka vuelta 1966 lähtien Esrange järjestää.

Ylösammuntapaikala on itte sentraali, tiehallituksen rastikyyrhiin sijotettu. Kuva: Rolf Ericson © Norrbottens museummi.
Tässä lykäthään Plutnik ylösammunta- röörhiin. Kuva: Rolf Ericson © Norrbottens museummi.
Avaruusrakeetti on paikala ja ylösammunnanrampin jysteerinki saattaa alkaa. Sitä dumineeraa 6 metriä pitkä rööri. Kuva: Rolf Ericson © Norrbottens museummi.

På en kulle med utsikt över landskapet står en raketramp uppställd och blickar ut över den norrländska naturen. Vid uppskjutningsplatsen finns själva centralen, inrymd i en av Vägverkets rastkurer. Verkstaden är placerad i ett tält i anslutning till uppskjutningsplatsen och allt är väldigt enkelt uppbyggt. I projektet finns ett 30-tal inblandade, de flesta i närheten av uppskjutningsplatsen.

När klockan slår 22.10 avfyras en rymdraket av märket Arcas från svensk mark där målet är ställt på den nedre jonosfären. I samma stund som raketen lyfter skrivs svensk rymdhistoria.

Raketen som går under namnet Plutnik har en vikt på 35 kilo och en längd på ca två meter. Med en maxhastighet på 4 000 km/h ska raketen dels mäta vindförhållandena på ca åtta mils höjd, dels undersöka det outforskade fenomenet nattmoln, vilka skapas på hög höjd och lyser långt efter att solen gått ner. Genom att skapa ett nattlysande moln med hjälp av en sprängladdning talkpulver när raketen nått sin maxhöjd, hoppas forskarna kunna jämföra det konstgjorda nattmolnet med bilder på nattlysande moln som man antog var uppbyggda av fint stoft.

I samma stund som raketen avfyras börjar specialbyggda kameror att rulla, men sprängladdningen utlöstes aldrig och något spår av konstgjorda nattmoln syns inte heller. Snopet kan man tycka, men svensk rymdhistoria har skrivits och Plutnik är först med att sätta Sverige på den internationella rymdkartan.

De följande tre somrarna utförs sexton raketuppskjutningar, nu från Kronogård utanför Kåbdalis i Jokkmokks kommun. Under uppskjutningarna lyckas man samla in partiklar från de nattlysande molnen och även mäta temperaturen i atmosfärens allra översta skikt, som visar på hela -143 grader.

Efter några få år med raketuppskjutningar från Kåbdalis kommer verksamheten under försommaren 1966 att flyttas till Kiruna och den nybyggda rymdbasen Esrange. Rymdbasen, som än i dag utgör Sveriges rymdnav, heter egentligen European Space and Sounding Rocket Range. Raketer som idag sänds upp från rymdbasen har som mål att utföra experiment på upp till 500 kilometers höjd samt studera fenomenet norrsken. Med det unika läget i det glesbefolkade Kirunaområdet vid polcirkeln finns få ljusföroreningar, vilket är en stor fördel vid ljusexperiment. Dessutom kräver raketerna stora obebodda områden för landning och en god infrastruktur, vilket finns här.

 

Norrbottens-Kuriren och NSD bevakade förstås den historiska raketuppskjutningen

Skribent

Erica Duvensjö; byggnadsantikvarie på Norrbottens museum med rötter i Boden och hemvist i Piteå. Har tidigare jobbat på Länsstyrelsen, Piteå museum, Skellefteå museum samt drivit eget företag inom byggnadsvård.

Källor

Här kan du se vilka källor vi baserat texten på